Bitcoin och blockkedjan – grunderna

Bitcoin och dess konsekvenser för samhället är komplicerade. I denna introduktion kommer vi beröra avancerad teknologi, nationalekonomi, politik och psykologi. Så ta en kopp varmt te och förbered dig på att lära dig en massa nytt om en fascinerande ny värld av revolutionerande teknik, en bankvärld som kan komma att bli överflödig och en värld med betydligt färre fattiga människor.

 

Vad är bitcoin?

Bitcoin är digitala pengar. Många tror att bitcoin snart kommer ersätta nationella (fiat) valutor eftersom bitcoin har många fördelar. Idag använder några människor bitcoin som en valuta medan andra använder det som värdepapper i investeringssyfte. Man kan köpa bitcoin på Internet-börser eller direkt från individer.

De största fördelarna med bitcoin är att det är mycket billigare, lättare, snabbare och borde bli säkrare att överföra än fiat pengar. Mer om de olika fördelarna med bitcoin här, men nu tillbaka till vad bitcoin är och hur det fungerar.

 


Bitcoin använder kod istället för papper

Bitcoin är pengar, men istället för att trycka nationalhjältar och hjältinnor på pappersbitar, som vi gör med fiat pengar, (nationella valutor), är bitcoin en bit programmeringskod som har ett visst monetärt värde. Den huvudsakliga fördelen med kod istället för papper är att det går mycket snabbare, är billigare, och kommer bli säkrare att överföra mellan personer.

Problemet med ett system där en bit programmeringskod har ett visst monetärt värde är såklart att vem som helst som kan koda skulle själv kunna kopiera koden och därmed producera en massa nya pengar till sig själv. Så för att bitcoin ska fungera är det avgörande att ha ett robust säkerhetssystem runt bitcoin-koden. Och ett sådant system finns…

 

Bitcoin använder ett säkerhetssystem som heter blockkedjan (Blockchain)

Det finns ett robust säkerhetssystem runt bitcoin-koden som heter blockkedjan och bygger på decentralisering.

Det fungerar såhär: Varje bitcoin-transaktion loggas på en lång lista av bitcoin-transaktioner (en reskontra, eller ’ledger’ som det heter på engelska). Reskontran lagras i olika block. Blocken länkas i sin tur till varandra och utgör den så kallade blockkedjan. Blockkedjan är publik och öppen för alla, därför finns en kopia av den på tusentals datorer över hela världen. Eftersom det finns så många kopior av blockkedjan på så många olika platser i världen är det praktiskt taget omöjligt att hacka eller manipulera den.

 

Varje transaktion verifieras flera gånger

Transaktionerna på reskontran (den långa listan) anses inte godkända förrän de har verifierats. Datorer kör automatiskt verifikationerna via en matematisk process. För att en transaktion ska godkännas måste den verifieras av flera datorer.

Vem som helst är välkommen att köra verifikationerna. Allt man behöver göra är att skaffa speciell hårdvara, eller använda en molntjänst som utnyttjar din datorkraft för att köra transaktioner. Personerna/företagen som kör transaktioner heter ’miners’ (ungefär ’gruvarbetare’ på svenska) och de får en liten ersättning för sina insatser i form av bitcoin. Hashflare Mining säljer utrustning för att köra verifikationer och man kan läsa mer om hur det fungerar på deras webbsida.

 

Hur en bitcoin-transaktion fungerar

Låt oss ta ett exempel, Björn ger Ebba 0,008 bitcoin, så han för över 0,008 bitcoin från sin plånbok (wallet på engelska) till Ebbas plånbok. En plånbok är som ett bankkonto, det är där bitcoin lagras. När Björn trycker på skicka-knappen får reskontran (listan) på blockkedjan en ny informations-rad, nämligen att 0,008 bitcoin har överförts från plånboken som ägs av Björn till plånboken som ägs av Ebba.

Eftersom reskontran (listan) är på blockkedjan existerar det nu tusentals krypterade kopior av Björns transaktion till Ebba – på datorer över hela världen.

Gloria i Wisconsin, USA, har mining-hårdvara installerad på sin dator som verifierar Björns bitcoin-transaktion. Ytterligare sju miners i andra delar av världen verifierar Björns transaktion.

När verifikationerna är färdiga dyker det upp 0,008 bitcoin i Ebbas plånbok och hon kan köpa den app-styrda Star Wars R2-D2 roboten som hon alltid har velat ha. Du kan läsa mer om hur bitcoin skapades och hur miners får betalt här.

 

Användningsområden – Varför behöver vi bitcoin?

Vi har redan ett fungerande monetärt system, och i västvärlden har vi redan en uppsjö av olika sätt att genomföra betalningar och transaktioner med pengar. Så varför behöver vi bitcoin?

Om bitcoin fungerar som det är avsett att göra, då behöver världen verkligen bitcoin! Men bitcoin är inte färdigutvecklat ännu, eller snarare, några områden behöver och håller på att förbättras. Du kan läsa mer om förbättringsområdena här, nu tillbaka till varför vi behöver bitcoin.

 

Att sätta saker i sitt rätta sammanhang

I vårt nuvarande monetära system är vi väldigt beroende av centrala- och kommersiella banker. Bankerna har mycket makt och vi är beroende av att deras system fungerar och att deras anställda gör rätt för sig.

 

Bitcoin gör betalningar snabbare, billigare och säkrare

Eftersom bitcoin och blockkedjan är effektivare än de nuvarande systemen och det inte finns någon bank som tjänar pengar på bitcoin är det mycket billigare, snabbare och kommer förmodligen bli säkrare att överföra bitcoin jämfört med att använda våra nuvarande system för banköverföringar, kreditkortsbetalningar och så vidare.

Bitcoin kan överföras på sekunder från en del av världen till en annan. Idag tar en inrikes banköverföring minst 24 timmar och en internationell transaktion tar flera dagar!

Att överföra bitcoin är också mycket billigare än att överföra fiat (statligt myntade) pengar. Banker är kända för att dölja sina avgifter, så det kan vara svårt att förstå hur mycket man betalar för en överföring.

Ibland kommer bankernas avgifter i form av långsam service (varje timme som dina pengar är i bankernas system tjänar de ränta på dem). Ibland är avgifterna inbakade i annat, t.ex. är växlingsavgifterna ofta inbakade i växelkurserna. När du använder ditt kreditkort utomlands betalar du 1,5-1,65% i växlingsavgift på hela beloppet du handlar för. Andra gånger är bankerna transparanta med sina avgifter. T.ex. debiterar Nordea 75 SEK för en banköverföring som beställs vid ett av deras kontor.

Priset för att genomföra pengar-transaktioner är viktigt. Om priset är lågt kan man göra väldigt små transaktioner. Idag är transaktionskostnaderna ofta för höga för att det ska löna sig att genomföra dem. Om transaktionskostnaderna blir lägre hade det hjälpt utvecklingsländer väldigt mycket, vilket vi diskuterar här. Men låga transaktionskostnader kan även komma västvärlden till gagn.

Till exempel skulle nättidningar kunna tjäna mer pengar om de kunde ta ut en liten avgift för att ge läsare tillgång till en specifik artikel. Idag lämnar nättidningar pengar på bordet eftersom vissa kunder är villiga att betala för individuella artiklar men inte villiga att förbinda sig till dyra månadsprenumerationer.

 

Bitcoin kan göra oss oberoende av banker (och de problem som de ibland skapar)

Eftersom bitcoin och dess säkerhetssystem blockkedjan är decentraliserat (nätverkets medlemmar levererar säkerheten genom ‘mining’) finns det inte mycket behov för den säkerhet som dagens kommersiella banker tillhandahåller, och därmed den makt/kontroll som de har över systemet. Bitcoin och dess blockkedja fungerar av sig självt och drivs av de människor som använder bitcoin.

Oftast använder bankerna sin makt på rätt sätt, men det finns tillfällen då de inte gör det. När det inträffar får det förödande konsekvenser för hela samhället. Här är ett exempel:

Girighet i banker kan orsaka lågkonjunkturer. I 2008 hade vi en världsomspännande lågkonjunktur då många människor förlorade sina jobb. Lågkonjunkturen startades av giriga bankmän som ställde till det i sin hunger att tjäna mer pengar åt sig själva.

Det finns mycket att säga om vad som orsakade lågkonjunkturen 2008, men här är en sammanfattning av händelseförloppet:

Bankerna lånade ut pengar till människor som inte hade råd att köpa hus. Bankerna skapade också bedrägliga finansiella produkter som hade extremt hög risk inbakad, utan att kunderna viste om det. => (detta ledde till att) Några stora banker gick i konkurs (Bear Stearns, Lehman Brothers, Fannie Mae etc). => Utav rädsla att andra banker hade liknande problem slutade bankerna att låna pengar till varandra. => Kunderna (individer och företag) led eftersom de inte kunde låna eller driva sina verksamheter. => Några företag gick i konkurs och rädsla spred sig i samhället. => För att vara beredd om man skulle bli arbetslös handlade folk mindre och företag anställde mindre. => En lågkonjunktur startade.

Individer kan förlora sina pengar om banker missköts och går i konkurs. Som tur är har många stater policyers för att skydda sparare från sådana händelser. I Sverige har vi ’insättningsgarantin’ där staten lovar att betala tillbaka upp till 950 000 SEK till individer om deras kommersiella banker går i konkurs. Men till syvende och sist är det skattebetalarna som får ta notan om bankerna missköts.

 

Bitcoin kan underlätta för internationell handel

Om bitcoin blev en sann världsvaluta hade inget företag behövt oroa sig för växelkursförändringar, som i dagsläget utgör en stor huvudverk och kostnad för företag som bedriver handel.

Idag är inte bara de varor vi köper producerade utomlands utan alla varornas komponenter är också producerade i utlandet.

Ta exemplet när man köper en ny Volvo-bil. Bilen skickas från den malaysiska fabriken som gör slutmonteringen, men de olika delarna som monteras utanför Kuala Lumpur har producerats och skickats dit från hela världen. Så för att producera bara en Volvo-bil har otaliga komponenter skickats fram och tillbaka över hela jordklotet.

För varje produkt som säljs till en köpare i ett annat land sker en internationell överföring av pengar. Dessa överföringar är dyra, tar flera dagar att gå igenom och kommer oftast med en väldigt stor valutakurs-risk. Kostnaden för allt detta överförs på oss, slutkonsumenterna.

Ett företag som säljer Kina-producerade eye-liners i Sverige kan ha lagt sin order den 1a februari 2017 när växelkursen var 1,27 CYN/SEK. Enligt branschkutymen betalades varorna när de börjar produceras, i det här fallet säger vi att det var den 10e april 2017 när växelkursen var 1,31 CYN/SEK. P.g.a. växelkursförändringen var varorna 3% dyrare dagen de betalades jämfört med dagen då ordern lades. 3% kanske inte låter mycket, men det är det. Den genomsnittliga vinsten för företag som bedriver detaljhandel (säljer varor till konsumenter) är 1,5%, så det faktum att växelkurserna går upp och ner är ett stort problem.

 

Bitcoin kan hjälpa de fattiga

Med bitcoin och blockkedjan är det lättare för människor i utvecklingsländer att få tillgång till finansiella tjänster, t.ex. att beviljas lån. Bitcoins blockkedja gör det billigare och lättare att låna små summor pengar globalt, över landsgränser.

Att ha möjlighet att ta lån är viktigt. Utan lån är det mycket svårare att starta ett företag, köpa en toalett till en bostad i en kåkstad eller på andra sätt göra finansiella framsteg. I utvecklingsländer är identitetskontroll komplicerat eftersom en stor andel av befolkningen inte är officiellt registrerade. De flesta människor i u-länder vill dessutom låna ett väldigt litet belopp. Dessa två faktorer gör att det är för dyrt att erbjuda finansiella tjänster till världens fattigaste. Det finns Microfinance institutioner (MFI’s) som erbjuder finansiella tjänster till den här gruppen, men kostnaden är fortfarande för hög för att kunna erbjuda bra lösningar för internationella överföringar.

Den goda nyheten är att bitcoin kan lösa allt detta! På grund av bitcoin kan investerare i den rika delen av världen låna ut små summor pengar till individer i den fattiga delen av världen och ändå tjäna en bra ränta. Eftersom transaktionskostnaderna för bitcoin är så låga äter de inte upp ränte-vinsten.

Och detta är inte ett framtida dröm-scenario. Du – personligen – kan göra det just nu! Du kan låna ut en slant till en driftig person i ett utvecklingsland som försöker starta ett företag. Bitbond ger denna möjlighet. Genom dem kan du låna ut så lite som 5 USD och deras genomsnittliga investerare tjänar hela 13% ränta. Här kan du läsa om hur det fungerar.

 

Slutkommentarer om användningsområdena för bitcoin

Det finns många fler användningsområden för bitcoin och blockkedjan. Vi har bara listat några av de större och mest uppenbara användningsområdena.

Det finns såklart också motargument för varför bitcoin inte kommer fungera på det sätt som många hoppas på. Vi diskuterar några av de största nackdelarna med bitcon här.

När man fördjupar sig och verkligen försöker förstå alla för- och nackdelar med bitcoin inser man att det är extremt komplext. Bitcoin berör avancerad teknologi, nationalekonomi, statliga regleringar, politik och mänskliga (psykologiska) reaktioner till allt från att vänja sig vid ny teknik till rädsla att ’missa tåget’.

Bitcoin och blockkedjeteknik är som nationalekonomi så till vida att det är nästan omöjligt att göra riktiga prognoser. Man kan veta i stort sett allt i ämnet, men området är så brett och komplicerat, och det finns många olika faktorer som kan påverka en given situation att det är mer eller mindre omöjligt att förutspå rätt händelseförlopp.

Så när det gäller bitcoin finns det väldigt god anledning att respektera andras åsikter om hur det kommer gå. Nedsättande kommentarer är aldrig bra, men de är än mer olämpliga när man diskuterar bitcoin.

Med detta i åtanke vill vi bjuda till diskussion om bitcoins framtid och användningsområde med andra läsare i vårt live chatt-forum. Diskussioner är inte bara roliga, de kan även hjälpa oss att förstå och utveckla vårt tänkande.

 

Ny teknologi kommer förändra bankvärlden

Ny teknologi har skakat om och fundamentalt förändrat många branscher inklusive musikbranschen, mediabranschen och detaljhandeln.

För bara några få årtionden sedan köpte vi musik på vinylskivor. Nu betalar många för att få den musik de gillar streamad direkt i sin telefon via Spotify. Det finns inte längre video-butiker i varje stort shopping-center, istället har vi tillgång till ett mycket större utbud av filmer genom webb-tjänster som Netflix. Och detsamma gäller detaljhandeln.

Vad tycker du, verkar det troligt eller inte så troligt att bankvärlden kommer bli fundamental omskakad av ny teknologi, precis som så manga andra branscher?

 

Förändringen har redan börjat…

Bitcoin är inte längre nördarnas Internetvaluta som den var för bara ett par år sedan. Idag kan man använda den för att köpa varor och tjänster online, t.ex. på overstock.com, expedia.com och webbhallen.com.

I Japan van bitcoin nyligen rättsstatus som ett accepterat betalmedel (i april 2017) och i den schweiziska kommunen Chiasso kan man numera betala sin skatt med bitcoin (vilket utannonserades i september 2017).

I länder där det finansiella systemet är instabilt används bitcoin flitigt. I Venezuela, där de har hyperinflation, används bitcoin istället för venezuelansk Bolivar. På Cypern såg man ett stort uppsving för bitcoin under deras finansiella kris 2013.

 

…Men bitcoin kanske inte blir den vinnande teknologin

Just nu stå det tämligen klart att ny teknologi kommer att fundamental förändra bankvärlden, men just nu är det osäkert vilken teknologi det kommer bli.

Även om de flesta analytiker tror att framtidens teknik för pengar-överföringar kommer bygga på blockkedjeteknologi behöver det inte bli bitcoins blockkedja som används. Det finns redan många olika blockkedjor. En annan kryptovaluta som heter Ripple har deras egen blockkedja som är optimerad för överföringar mellan banker, och Intel och Microsoft har byggt sin egen privata blockkedja som de menar har högre integritetsskydd än bitcoins blockkedja erbjuder.

Många kommersiella banker inklusive Nordea, Handelsbanken och Swedbank håller på att testa olika blockkedje- och bitcoin-lösningar. Enligt DIs källor jobbar mer än 10 heltidsanställda på SEB i olika projekt relaterade till blockkedja. Sedan maj 2017 har Skandiabankens norska kunder möjlighet att se sitt bitcoin-saldo i sin nät-bank.

I mars 2017 gick svenska Riksbanken ut med att de påbörjat ett projekt vars mål är att utvärdera möjligheterna att skapa en e-Krona. Enligt deras tidsplan kommer de besluta om vi kommer få en e-Krona eller inte i slutet av 2018.

 

Slutkommentarer om såvida bitcoin kommer förändra bankvärlden

De blockkedjor som centralbanker, kommersiella banker och etablerade stora IT bolag har eller kommer utveckla går miste om många av bitcoin-teknologins fördelar. Mycket av styrkan i bitcoin ligger i att systemet är världsomspännande och drivs av användarna istället för centrala institutioner som banker och storföretag.

Men åter igen, det finns fler aspekter till den här ekvationen än vad som är teoretiskt mest fördelaktigt. Man måste även ta höjd för politik, psykologi o.s.v.

Även om stater och/eller storbanker skapar sina egna kryptovalutor och blockkedjor kan det vara möjligt för världsomfattande användar-drivna kryptovalutor som bitcoin att existera parallellt, på samma gång.

Bitcoin skulle kunna fortsätta att användas på samma sätt som idag för speciella ändamål där bitcoin är mer praktiskt, som t.ex. vid internationell handel och internationella transaktioner. Bitcoin skulle dessutom kunna vara en värdefull alternativ-valuta i tider av oroligheter i det finansiella systemet.

Man kan ha många intressanta diskussioner om vart bitcoin och blockkedjan kommer leda oss i framtiden. Dela gärna dina tankar och diskutera i vårt live chatt-forum.

2017-08-21

Friskrivning: Informationen i den här artikeln, liksom allt innehåll på BlockBull Review, är inte och ska inte ses som investeringsråd. Informationen tillhandahålls enbart i lärosyfte och/eller underhållningssyfte, så använd den på egen risk. Det är möjligt att förlora pengar på alla investeringar inklusive kryptovalutor och historisk framgång förutspår inte framtiden. Alla åsikter som framförs är skribenterna på BlockBull Reviews åsikter. De är inte investeringsmäklare eller rådgivare.


FLER RECENSIONER

oktober 10, 2017

De populäraste altcoins – ether, ripple och litecoin

Vi har jämfört de tre mest populära altcoins för investerare i 2017 - ether, ripple och litecoin. Vi har tittat på användningsområde, för-/nackdelar, börsvärde m.m.
december 17, 2017

De bästa hårdvaruplånböckerna i 2018

En grundlig jämförelse av de bästa hårdvaruplånböckerna i 2018. Hur de skyddar dina kryptovalutor, deras användarvänlighet, pris m.m. Och vad är egentligen en hårdvaruplånbok?
augusti 15, 2017
Crypto Currency Credit Cards

De 6 bästa bitcoin-uttagskorten

Det finns många Bitcoin-uttagskort att välja bland, och avgifterna och tjänsterna varierar ganska mycket. Vi har jämfört de 6 bästa Bitcoin uttagskorten tillgängliga för svenskar.

LÄR DIG GRUNDERNA

augusti 23, 2017

De 5 bästa bitcoin-börserna i 2018

Vi har jämfört de populäraste, mest välrenomerade och säkraste börsera och tittat på säkerhet, avgifter, användarvänlighet, kundsupport och extrafunktioner.
oktober 10, 2017

De populäraste altcoins – ether, ripple och litecoin

Vi har jämfört de tre mest populära altcoins för investerare i 2017 - ether, ripple och litecoin. Vi har tittat på användningsområde, för-/nackdelar, börsvärde m.m.
augusti 15, 2017
Crypto Currency Credit Cards

De 6 bästa bitcoin-uttagskorten

Det finns många Bitcoin-uttagskort att välja bland, och avgifterna och tjänsterna varierar ganska mycket. Vi har jämfört de 6 bästa Bitcoin uttagskorten tillgängliga för svenskar.
Share